2015-08-25

Pressen på fötter!

(nästan, i alla fall...)

Förra veckan blev vi lovade en kontakt på kommunen, för att eventuellt få hjälp med att riva innertaket. Det fick vi (en kontakt, alltså), men se'n blev det mera komplicerat: det tycks finnas viss oenighet om vem som egentligen äger själva sliperi-byggnaden.
(Lite "intressant" är detta, eftersom det genomfördes en utvändig renovering under 2006 - då rådde tydligen inga tvivel om hur det förhöll sig. Tvivlen tycks ha uppstått i samband med uppsättningen av staketet, det som ska hindra tillträde till förorenad mark. Läs mer på bloggen Livet i Bergdala)

Nå. I förhoppning om att vi kanske kan få kommunal hjälp med innertaksrivningen så bestämde vi oss istället för att sätta ihop den isärtagna pressen.
Men - den behövde fortfarande nå't slags rostskydd. En löpare skickade att inskaffa Tectyl, men kom tillbaka med nå't liknande, men annat varumärke.

Undersidan av bordet före och efter:



"Benen" (rättare sidstyckena) fick samma behandling på insidan, och sattes på plats:



Den viktigaste delen av alla, axeln som får presshuvudet att gå upp och ned, med sina lager, passbitar mm på plats:


Dags för hjulaxlarna. Bakaxeln är bara en axel med två hjul, så den var enkel.
Framaxeln är vridbar, så den består av ett antal delar.




(jämför ovanstående (klicka för förstoring av alla bilder) med originalmonteringen - nog är det snyggare med sprint än med gamla spikar?)


Slutligen var det dags att resa upp den igen


... och då uppdagades att vi satt axlarna fel... (Alltihop var säkert mitt fel, som inte kollat gamla bilder tillräckligt - och som dessutom förvirrats av pressens uppochned-läge: hade jag bara haft huvudet och ögonmåttet ordentligt påkopplat hade jag sett att det var fel.)

Men, som någon vänlig själ sa (istället för att skälla ut mig): nu vet vi ju hur det ska göras, så det blir ju enkelt att byta plats på axlarna nästa vecka!

(jo, vi hann med lite kaffe idag också, men kaffedrickning ser nästan alltid likadan ut, så bild blev det ingen)

2015-08-18

Fint besök, men inga bilder


Idag blev inte mycket handfast uträttat, för idag hade vi besök av Samuel Palmblad (byggnadsantikvarie från Kulturparken Småland) och Caroline Ahrgren (kulturchef i Lessebo kommun).

Mycket prat blev det, och inte allt handlade om oss.
Visste ni, till exempel, att det finns ett mycket välbevarat sliperi "i skogen" strax vid Fagerhult?
Eller att en av de största glasmosaikväggarna i trakten finns i Gallerix lokaler i Växjö? (fast den syns inte, den är inklädd med gipsskivor...)

Nå. Palmblad ansåg inte att "byggnaden som så" är av stort kulturhistoriskt värde (kanske inte så förvånande), berättade att Länsstyrelsen prioriterar "klimatskalet" (och det är ju i relativt gott skick sedan renoveringen 2006), samt att deras pengar för i år är slut.
Han konstaterade också att det rör sig om relativt små pengar för att spika upp nytt innertak och måla väggarna, så han föreslog att vi i alla fall skulle skicka in en ansökan snarast.

Ahrgren, som ju är kulturchef, har inte speciellt mycket "egna" pengar, men lovade förmedla kontakter med andra delar av kommunen. Kanske ett arbetsmarknadsprojekt av något slag?

Vi fick några förslag, några "att-tänka-på", en del allmänna funderingar om industriminnen och "destinationsutveckling" (turism, alltså).

Slutligen mätte vi dörrar (igen), diskuterade maskinfötter och "vattring". (Som så'n där vävtant vet jag en del om "vattrade" tyger - men tydligen kan en använda ordet om saker som ska stå i våg, och, får en förmoda, i lod, också. - Egentligen saknas referenser till denna användning, annat än anekdotiska, men varför inte?)

- För övrigt har jag lärt mig att "den där långa bär... (som säkert har en korrekt byggnadsteknisk benämning, men vi vävare känner inte byggterminologi: hjälp?); alltså, den långa nästan-mitt-i bredden-bjälken som har två stöd-pelare i den mindre rummet, men bara en i det större" (som jag kallade den i förra inlägget) - den heter kanske "bärlina".
Man måste lära sig något nytt varje dag!

2015-08-11

Innertaket


Allteftersom Den Stora Pantografflytten närmar sig, och uppmätningarna blivit noggrannare... : kort sagt - vi insåg att det nog skulle vara en god idé att riva innertaket (med tillhörande sågspånsfyllning) INNAN pantografen kommer på plats.

Vaddå "riva innertaket"?
Jo, såhär såg det ut från början (obs att alla bilder blr större om man klickar på dem!):


Alltså: detta hel/halvruttna innertak måste bort! Verkade det som en god idé att vänta tills det står ett mekaniskt underverk till maskin precis under? Enhälligt svar: antagligen inte...

Sagt och gjort - Björn iklädde sig regnrock och halvmask (som, till hans stora besvikelse, inte fastnade på bild - men vem ville stå i sågspånsregnet och fota, bara för att fånga ett "monster" på bild? Inte jag...)


Jag försökte intressera Gunnar för att hämta fler betongplattor, men han var mer intresserad av rivningen (varför blir jag inte förvånad?)
Tyvärr fastnade inte de mest "dramatiska" bilderna; ett problem för kombinationen amatör+digitalkamera=Kerran, som alltid glömmer att trycka av strax innan "det" händer...


Efter en stund började vi vada i sågspån... lyckligtvis hittade vi en idealisk sop"container" som vi fyllde igen (och igen, och...). (Var vi gjorde av spånet? Det är en hemlis, men, låt oss säga: sågspån, om än antikt, är en ren naturprodukt...)


Inte blev vi färdiga, förståss. En uppskattning är att vi lyckades riva en... fjärdedel? av vad som borde ut (innan pantografen är här).
Men... om man tittar på resten av innertaket... (kanske man helst inte gör?):


Svårt att fånga på bild, men den där långa bär... (som säkert har en korrekt byggnadsteknisk benämning, men vi vävare känner inte byggterminologi: hjälp?); alltså, den långa nästan-mitt-i bredden-bjälken som har två stöd-pelare i den mindre rummet, men bara en i det större - den, den har en intressant svepande linje mellan bakväggen och bär-pelaren.
För att inte tala om det faktum att den delen av innertaket är svart-blank. Har det varit tjärat? (vore väl konstigt, tycker jag - men vad vet väl jag?)


Vissa "detaljer" kanske kan vänta - en hel del har vi gjort idag, i alla fall.
Alla som inte var upptagna av takrivning fortsatte att skrapa på press-delarna


(även jag, men... fastnade inte på bild... idag heller...)

2015-08-08

Under tiden


har B & K pysslat lite på egen hand. Nu finns en någorlunda skalenlig planritning över sliperiet.

Dessutom har vi försökt mäta upp pantografens delar, för att på bästa möjliga sätt avgöra hur stor den kommer att bli när den småningom blir hopmonterad. (sådär 550 x 160 cm, tror vi).
Vi passade på att flytta lite grejor där i källaren, så att ingenting står i vägen för färden mot dörren.

Vi flyttade runt lösa pantografgrejor, travade dem på pallar.


När vi hade ritbordet tomt såg vi att det fanns en liten gubbe på det...:


I sliperiet har vi burit upp de gamla glasplattorna (de som sägs vara "reserver" för någon t-banestation i Sthlm, fast ingen vet vilken) på vinden, liksom även bänkarna. (Så nu får vi verkligen hoppas att det nya golvet håller!)


Idag kunde vi även konstatera att nå'n annan flitig typ varit där - ska vi "misstänka" Gunnar?