2018-01-22

Bibblan! HERE WE COME!!!

Vi har ju bestämt oss för att göra det till en tradition att Glastekniska Museet skall hålla en februariutställning på ett av kommunens bibliotek - nämligen Lessebo. I år är temat Maskinmönster och Kugghjulskrumelurer. Och då måste man ju hitta på ett sätt att visa upp mönstren. Inte så mycket tonvikt på glasen alltså, utan mönstren.

Men hur gör man det då? Jag menar; Glas är ju genomskinligt, eller hur? Och tunna linjer i blanketsade glas är också genomskinliga.Så det vi vill visa är någonting som är genomskinligt och som finns på någonting som är genomskinligt...

Det ni!

MEN: Om man ställer glaset i en cylinder med vita väggar och så lyser man inifrån med en liten vass lampa. Då borde man kunna få en mönsterskugga!!
Sagt och gjort: Men åker till järnaffär'n och köper gjutrör i lagom storlek. Och så sågar man sönder dem i lagom långa bitar, målar dem vita, sågar upp slitsar och sätter ihop dem  med en pinne.

Så tar man och sätter tunn, klar plast på framsidan och så ställer man i ett glas. Ja-ja. Tjata inte på mig. Jag vet mycket väl att "Elon" inte är någon kugghjulskrumelur utan pantograferat. Men det här är bara för att visa principen, okej?
Nå: Sista steget är i alla fall att stoppa ner en lysdiod som är monterad på en grillpinne så att den inte skall blända besökarna. Dvs den skall ju egentligen skuggas av grillpinnen men just i det här fallet är den ju bara nerstoppad och inte riktigt monterad så som den skall vara.
Men ni förstår väl principen, va?
Hela dagen har gått åt för att sätta ihop två stycken så'na häringa displayer, var och en med plats för fyra glas... Självklart kommer vi att i första hand visa Guillocherade (kugghjulskrumeluriga) glas men ett och annat pantograferat får allt åka med också. Och så kommer vi att ha en liten pantograf för barnen att pyssla med. Och så skall vi försöka få ihop en liten kugghjulskrumeluring, också för barnen att pyssla med. ("barn" är någonstans mellan fem och hundra år gamla) Fast vi har en spirograf men den är ju färdigköpt.

Vi får se hur mycket vi mäktar med - men det går framåt i alla fall.

Ni som vill ha kontakt med oss för att hjälpa till vid nästa års utställning eller vill bli medlemmar och stödja vår verksamhet är välkomna på torsdag klockan 14:00 till Hovmantorps folkets hus eller kan ni komma till Lessebo bibliotek under februari. Åtminstone på torsdagarna - cirka 14-16, kommer vi att vara där. Eller mejla till oss: kontakt@bergdala-glastekniska-museum.se

 Vi ses!

2018-01-19

Första vårträffen

höll vi, som tidigare annonserats, på Hovet Folkan.

Fyra stycken var vi, pratade först om den stundande utställningen.


Ett tillfinnandes förslag var att montera kugghjulskrumerursdekorerade glas i vitmålade rör, med ljus uppifrån/inifrån, så att skuggorna kommer att avteckna sig inuti rören.

En och annan leksak fanns också på förslag: en pantograf (en som bara gör en kopia, större, samma storlek eller mindre) och ett par spirografer.


Annat vi funderade över var om det är möjligt att frakta dit guilloche-modellen – det lutade väl åt att vi nog kan det, med lite planering och en släpkärra. Och nog måste den väl komma att göra succé?!?

Småningom övergick vi till att tala om möjliga planer för nästa år (alltså 2018), alltså verksamhetsplanen, och även om möjliga datum för det kommande årsmötet. Något slutgiltigt datum blev inte fastställt.

Ett och annat intressant förslag dök upp, som till exempel en utflykt till Trelleborg för att botanisera i museets magasin. Kanske, kanske det kan finnas nå’t pantograferat där?

Nästa vecka ses vi på Folkan igen – men veckan därpå är det ju februari, och alltså blir det då möte på bibblan.

2018-01-16

Ruskväder är inne-väder


och det kan (till exempel) leda till scanningsarbete.

Kommer ni ihåg dehär mönsterböckerna?
De tycks inte ha figurerat här i bloggen tidigare, obegripligt nog. En av dem visades ju tillochmed i museet hela sommaren.

I alla fall: när vi kom "hem" med en massa lös bråte (vi talar ungefär september 2015) så hittade jag två fuktskadade anteckningsböcker. Började bläddra, och då snöade det av små, små lappar som trillade ut ur boken. När jag insåg det var ju redan en hel del skada skedd – men jag slutade omedelbart bläddra.

Väl hemma (i en "kontrollerad omgivning") visade det sig att böckerna innehöll många kalkeringar av etsade glas, visande både pantograferade och guillocherade mönster.

Några sidor/mönster scannade jag/vi med varierade resultat – och så kom i alla fall websidan till.

Nå. Dagens ruskväder har funnit Björn (på övervåningen) och mig (vid köksbordet) idogt scannande och pysslande med varsin mönsterbok.

Jag valde Einar Petersons bok. Den innehåller sådär en 150 guilloche-mönster (numrerade 1 till 168, men några nummer är överhoppade).
Ett par exempel:


Eftersom Einar använt rispapper och en blåpenna (ej anilin, men det finns det gott om i den andra boken… vänta bara) är kvaliteten, läs kontrasten, varierande. Vilket betyder att varje mönster måste förbättras i nå’t bildprogram om de skall vara läsbara...

När vi så småningom tagit oss igenom böckerna kommer vi givetvis att publicera "facsimil" – men det tar nog sin tid, känns det som. Just nu, iallafall.

Åsså glöm inte att komma till Hovet Folkan på torsdag kl 14!

2018-01-10

Bergdalaboken nu online

Minns ni denhär?


Den har länge varit slutsåld, men nu finns den att läsa online - klicka här!

2018-01-08

Är detta från Åfors?

Även om det är vinter och museet är stängt annat än för förbokade visningar så innebär inte det att verksamheten ligger nere:
1) Dels håller vi på att gå igenom Åke Petterssons efterlämnade intervjuer med gamla glasarbetare.
2) Dels pågår förberedelserna för februari månads utställning på Lessebo Bibliotek - bland annat med att bygga en liten modellpantograf som barnen (ja, vuxna också förstås) skall kunna rita med. Den blir förstås inte lika avancerad som de riktiga pantograferna vi har på museet - men i alla fall... Finns det någon i föreningen som har en riktigt ordentligt bra snickarbod med riktigt ordentligt bra maskiner? Eller kanske någon annan, någon som ännu inte har blivit medlem men som har en riktigt bra snickarbod och som kan hjälpa oss med modelltillverkning? Om någon har det så kan ni väl höra av er via museets kontaktmejl.
3) Och så har vi ju det eviga bekymret, förstås, nämligen att försöka identifiera serviser och mönster och... Titta på bilderna här är ni snälla:
Vi har fått uppgift om att det här glaset är från Åfors. Så kan det vara. Det är alldeles uppenbart att det är pantograferat och etsat, som man ser på den här bilden (eller möjligen bättre på nästa bild där man ser mönstret i skuggan). Om ni klickar på bilderna blir de större och då syns det tydligare.
Men ni som läser här - och alldeles särskilt ni som kommit till den här sidan därför att ni tillhör facebook-gruppen Åfors-glas - Vad heter mönstret? Vad heter servisen? Vem har ritat det? När tillverkades det? Är det någon som händelsevis har mönsterplåten hemma? Kommer det från Åfors???

Kort sagt: Vad är detta för ett glas?


2018-01-04

Utställning på Lessebo bibliotek:

under februari månad.


Öppet när biblioteket är öppet; på torsdagar kl 14-16 och lördagar kl 10-13 kommer representanter för föreningen att vara på plats.

VÄLKOMNA!

2017-12-31

Vet någon något om något som liknar detta?

Igår provade vi att dricka ur några glas som egentligen bara är tänkta för utställningsändamål. Men det fungerade faktiskt att dricka ur dem också. De höll tätt och allting...

Nå: Det var inte det jag tänkte fråga om. Såhär ser glaset ut. Det har draget ben och foten är i ett stycke med benet. Alltså ingenting påklippt. Vi har ett vinglas, en champagneflöjt och sex stycken portvinsglas eller liknande. Sådana glas kan man tillverka i en takt av sisådär 50-60 stycken per timma i en manuell verkstad med sex personer. Med sex personer får vi 6*60 = 360 arbetsminuter per timma och med 60 glas per timma alltså 6 arbetsminuter per glas. Med en arbetsminut menar jag en minut som man skall betala lön för. Så hyttarbetet motsvarar sex arbetsminuter, OK?

Men de här glasen är slipade:
Slipningen börjar på kuppans nedre del och sträcker sig i ett spiralmönster en bit ner på benet. På kuppan är det tolv spår men när benet börjar så har man minskat antalet spår till sex stycken. Mönstret är väldigt regelbundet. Inget slarv här, inte:
Jag har mätt upp spåren och på vinglaset rör det sig om ungefär två meter slipade spår sammanlagt. Det är "riktiga" skärslipade, djupa spår vi talar om.

Nu uppstår en hel massa frågor:
1: Det krävs 6 arbetsminuter för att göra glaset hyttfärdigt, men hur många arbetsminuter tar det att grovslipa, finslipa och polera två meter skärslipade spår i ett såhär noggrant mönster?
2: Numera finns det säkerligen slipautomater som kan göra det här. Men när blev slipautomaterna tillräckligt avancerade för att klara av det?
3: 1897 införde Kosta remdrift i sliperiet. Efter att det hade brunnit 1901 och åter tagits i drift 1902 började man satsa på att skaffa "slipmaskiner" men det tog till 1909 innan man hade fått igång ett "maskinsliperi". Alltså hade man först remdrift men inga slipmaskiner. Sedan hade man slipmaskiner men inte något maskinsliperi. Och till sist hade man ett maskinsliperi. Kort sagt: Vad i hela friden betyder de här orden i förhållande till varandra?
4: Finns det någon som har en idé om varifrån de här glasen kan komma? Klangen tyder på helkristall men det är nog ungefär allt man kan säga om dem. 

Förresten, hörni: GOTT NYTT ÅR ALLIHOPA!!