2017-08-25

En vanlig torsdag


En dag i somras fick jag för mig att jag skulle sopa. I närheten av draperiet sopade jag upp en turkos glaspärla och två klara.
Alltså slutade jag omedelbart att sopa, för att istället undersöka nederkanten av draperiet. Det vore inte roligt om draperiet plötsligt var bara halv-långt!

Fann några ändar utan knut, några tveksamma, några med skarvknutar i låg nivå…
Försökte förstärka med Karlssons klister (det borde iaf inte bli sämre) – sedan började vi alla fundera på en "slutgiltig lösning" (den tillfälliga ordnade B genom att sätta upp lappar med det något överdrivna påståendet att draperiet är antikt och värt 5000:- Detta påstående imponerade i alla fall på några föräldrar...).

Lasse och jag slogs av det uppenbara i samma ögonblick: krympslang, förstås!
(själv blev jag inspirerad när L inspekterade nederänden på några pärllängder - eftersom jag mindes denhär händelsen
)

I sann ingenjörsmässig anda beräknade vi åtgången av krympslang till > 5 meter. Så var/hur får en tag i >5 meter krympslang? Dessvärre är svaret också uppenbart, nuförtiden: en får beställa "på nätet".

Så idag kom Lassen med en välbefaren låda slang (den hade varit både här och där, sett både Växjö och Jönköping flera gånger innan leverans), och vi skred till verket.
Efter inledande pyssel fick vi till en bra arbetslinje: jag och B kapade, Lasse krympte.




Det blev klart, och dessutom en meter slang kvar (just jämnt precis; det var nog ungefär 10 cm över av den 5:e metern).

Så nu har vi ett draperi som inte kommer att tappa pärlor mer!

(Ja, och så fick vi ett par bokningar och några vanliga besökare också)

Inga kommentarer: