2018-02-15

Om vissa glasbruk 1946-47

Nu har Zäta lagt ut den tredje (redigerade) ljudfilen, fast bara på facebook.

Vemsomhelst ska kunna se/höra den - klicka här.

2018-02-14

Förslag till logga (och lite annat)


Eftersom jag tyckte att det behövdes nå’n form av symbol (logga, alltså) för museet, och att denna symbol borde vara tydligt besläktad med föreningens redan existerande, så har jag gjort ett förslag.
Här ser vi original-loggan sida vid sida med mitt förslag:

Ramarna är alltså lika stora, men det ser konstigt ut att bredda B på samma sätt som H är breddat.

Synpunkter emotses, senast medio mars!

Dessutom har museet klivit in i facebook-åldern, i form av en "grupp för Bergdala Glastekniska Museum".
Eftersom jag själv inte använder facebook, får ni skicka alla frågor och synpunkter till Björn Z. (Såvitt jag förstår kan det göras på sidan för sagda grupp…)
För att läsa/delta i gruppen krävs inte medlemskap i föreningen – precis som det inte gör det för att läsa/delta i denhär bloggen, eller, för den delen, för att läsa föreningens sida.

Föreningen kommer att ha årsmöte lördagen den 24/3 kl 14 på Hovmantorps Folkets hus. Alla är välkomna att delta i mötesdiskussionerna, men endast betalande medlemmar har rösträtt.
Medlemmar kommer att bjudas på något slags fika/macka – icke-medlemmar får betala sin macka själva. MEN: för att det ska finnas tillräckligt många mackor måste alla som vill ha anmäla sitt deltagande.
Senast en vecka innan årsmötet kommer handlingarna att finnas här.

En liten påminnelse: vår utställning "Mekaniska mönster och kugghjulskrumelurer" finns på Lessebo bibliotek februari ut. Öppet när bibblan är öppen.

2018-02-05

Intervju nr två publicerad:

Det är Börne Augustsson som berättar om hur det kan vara att arbeta med "nya" konstnärer.



Finns även publicerad på Föreningens sida "om att ta vara på gammalt material".
Den sidan (öppnas i nytt fönster) innehåller alla våra intervjupubliceringar - än så länge är de alltså bara två, men fler kommer.

2018-02-01

Utställningen:


När allt glas (fast så mycket är det inte) blivit diskat skulle det packas ned:


Så for vi då till biblioteket i förmiddags, och började fixa:


Eftersom vi inte har så mycket glas – och även om vi hade, hur skulle vi kunna visa det? – så dekorerade vi väggarna med mönsterrecept ut Kutzschers katalog.

På den fristående skärmen återanvände vi förra årets teknik-tidslinje (kompletterad med att par nya uppgifter).


På andra sidan har vi en presentation av oss (föreningen) och oss (BGM), samt en liten glas-ordlista (huvudsakligen kopierad ur den gamla Glas till tusen-skriften – som i sin tur kopierat det mesta ur Hermelins Fakta om glas), och några bilder på olika Kutzscher-guillocheringsmaskiner.

När Lasse kom fick han och Björn åka till Bergdala och hämta guillocheringsmakinsmodellen. När vi väl lyckats bära in den trilskades den en aning, men förhoppningsvis kommer den att fungera bättre när den acklimatiserat sig, torkat och blivit varm.


Lasse har nu programmerat om den, så att den startar slumpvis ett par-tre gånger i timmen (plus att det förstås fortfarande går att stoppa i en femma).
Dock lämnade vi den avstängd så länge, men den kommer att sättas igång på lördag.

Under utställningstiden, alltså hela februari, kommer vi att hålla våra möten på biblioteket torsdagar kl 14 – 16. Vi kommer också att försöka vara där på lördagar mellan 10 och 13.

Alla som vill berätta något för oss, visa oss sina glas (helst guillocherade, förstås) eller bara komma och glo på oss är välkomna på ovanstående tider.

Alla som vill titta på våra grejor, men föredrar att slippa prata med oss är välkomna alla andra tider då biblioteket är öppet.

2018-01-29

Tänt va’re här!



Två ljuslådor avsedda för utställningen är nu klara – se’n återstår förståss att se hur de tar sig ut på den stora väggen på bibblan.




(Jo, vi bytte ett glas under vägen)

Den andra visar vi inte idag, för något måste ju vara hemligt tills det är på plats...

Viste ni förresten att glasföremål som "bara står", tex i ett glasskåp i BGM, blir alldeles dammiga? Så dammiga att de kräver ordentlig disk?

Nu vet i alla fall jag det.

2018-01-27

Till Slovakien vill jag fara...


Just nu är det ju mest februariutställningen på Lessebo Bibliotek som upptar vår tid och vårt engagemang. Men på längre sikt har vi förstås ytterligare ambitioner. Vad vi skulle vilja göra vore att arrangera en studieresa för föreningens medlemmar till Rona glasbruk i Slovakien. Det skulle bli en mera ambitiös studieresa än de vi brukar ha men det skulle passa bra eftersom föreningens verksamhet numera är bredare än att bara studera de glasbruk som på på något sätt har anknytning till Hovmantorp. I och med att föreningen startade Glastekniska Museet så blev ju verksamheten mycket bredare. Nåja; Varför just Rona glasbruk i Slovakien?

Jo, såhär är det: Som ni vet har vi två stycken pantografer i våra samlingar, en horisontell med plats för 24 glas och dessutom en vertikal med plats för tolv glas. Den vertikala är inte riktigt färdiginstallerad ännu men den står i alla fall på rätt plats nu. För er som besöker museet kanske det räcker mer än väl med två helt olika pantografkonstruktioner - men för oss som vill fördjupa oss mera i glasmaskinernas historia är det inte tillräckligt.

Och då är det som så att Rona faktiskt (fortfarande) tillverkar pantograferat glas på beställning! 

Och deras pantografer ser alldeles annorlunda ut, eller åtminstone har de sett helt annorlunda ut..
Av de bilder vi fått från Rona är det litet oklart ifall de (datorstyrda)  pantografer de använder idag ser ut som våra (se bilden här nedanför från Rona och jämför med bilderna på vår horisontella pantograf)
eller om de faktiskt ser ut som den historiska pantograf de har ställt upp som ett utställningsföremål:
Visst vore det spännande att krypa runt i den här lilla grejen och försöka räkna ut hur nålarna rör sig och hur mekaniken fungerar... 
 
Förresten; Är det bara jag som associerar till en glasharmonika när jag tittar på den där pantografen? 
Glasharmonikan anses vara äldre än pantografen - och har dessutom en helt annorlunda funktion. Fast när man tittar på Ronas' antika pantograf och William Zeitlers glasharmonika så ser de nästan till förväxling lika ut, eller hur!

OM vi lyckas få fram pengar för att delfinansiera en studieresa till Rona så blir det förstås för föreningens medlemmar, så glöm inte att betala in medlemsavgiften, 200:- per person, till bankgiro 5292-0683. Nya medlemmar är förstås också välkomna! Årsmötet kommer att hållas lördag den 24 mars.

2018-01-25

Inför bibblan, inför våren i allmänhet och inför framtiden

vad var dagens diskussioner handlade mest om.

"Inför bibblan": vad har vi idag (demo av en något färdigare ljuslåda, en av två, ett "fullt" glas-skåp, några leksaker...), vad mer vi ska ha (förra årets teknik-timeline, presentation av Föreningen...).

Här berättade Gunnar att han hade 25 (tror jag) olika brännvins-"pinnar". Preliminärt bestämde vi att de kan få utgöra en specialutställning i ett av fönstren på BGM under sommaren (hellre än att fixa ett eget skåp att ta med till biblioteket).

NÄSTA VECKAS MÖTE HÅLLS PÅ BIBLIOTEKET I LESSEBO, TORSDAG 1/2 KL 14.
ALLA ÄR VÄLKOMNA: medlemmar, sympatisörer, ja, alla, faktiskt!
(just på torsdag kommer vi ju att fixa med hur utställningen ska se ut, vad som ska hänga/stå var osv)

"Våren i allmänhet": diskussionen här handlade mycket om vad som kallas vad, och varför. Hur kan vi skilja mellan en "cirkel" och en "föreningsaktivitet"?
Tidigare har framförts att kanske "tilltalet" har gjort skillnad: till föreningsaktiviteter måste skickas ut en kallelse (alltså nå’t som har ordet kallelse i rubriken), men till "cirklar" måste deltagarna vara på förhand anmälda.

Nu diskuterade vi möjligheten att till "cirkeln" "anmäla" hela medlemsregistret, så att det inte uppstår någon skillnad i "välkomnandet" – så småningom enades vi om att helt enkelt döpa om "cirkeln" till "föreningsmöte", åtminstone i kommunikationen med våra medlemmar. (Jo, vi har diskuterat detta förut, läs tex här.)

Vidare diskuterade vi, både inför våren och för den allmänna framtiden, hur eventuella framtida "cirklar" (aktiviteter?) ska marknadsföras.
Enklare nätsurfande ger vid handen att ABF (åtminstone ABF Kronoberg) i nuläget inte publicerar någon sammanställning/översikt över lokalt cirkel-utbud på nätet. (Att pappersutskick är för dyrt förstår vi alla - )
Alltså finns det ingen chans för "allmänt studie-sugna" att få reda på att/om tex vi erbjuder en cirkel i tex glasetsningens historia (för dagen inte ens om denna studiesugna person faktiskt söker just en sådan cirkel).

Så: hur kan vi göra, då?

Det sägs ofta att "budskapet" är det viktigaste i marknadsföringen. Men är i inte "kanalen" minst lika viktig?
Idag har vi (Föreningen Glas i Hovmantorp) en ”hemsida” (inom citattecken eftersom vi inte äger någon domän), med adress https://glasihovmantorp.blogspot.se/ Där beskrivs föreningen i allmänhet – kommande utställningar, årsmöten, utflykter – samt en del historik – utgivna skrifter (och om eventuell återutgivning), gamla utställningar (kan bli bättre), utflykter vi gjort osv.
Vi har en särskild hemsida för museet - http://bergdala-glastekniska-museum.se/ , som alltså handlar om museet: maskiner, samlingar men också om olika glastekniker i allmänhet, dessa teknikers historia i Sverige osv
Till museet (men också föreningen) finns något vi kallar en "arbetsblogg" (den du läser i nu), som uppdateras löpande. Här finns rapporter om "möten" (se ovan ang. terminologi), liksom berättelser om vad vi gör/gjort i museet, om utflykter/studiebesök vi gjort de senaste åren.
Numera finns också ett par facebooksidor, till exempel "Gruppen för Bergdala Glastekniska Museum" (om vilken jag, som är en dinosaurie, inte vet så mycket).

En kort och tämligen ovetenskaplig statistik ger vid handen att facebooksidan har påverkat bloggbesöken positivt (=fler träffar på bloggen) – men den har inte påverkat antalet fysiska besök till våra föreningsmöten/cirkelträffar.
Så... vi tycks inte ha hittat det rätta/bästa budskapet, men heller inte de rätta/bästa kanalerna.
Förslag?

För att det ska bli någon bild alls idag:


Jörgen har deponerat delar av sin konserveringsburklocksamling (som jag inte har packat upp än) hos föreningen/museet. Tanken är att de ska visas i museet, för att hjälpa till att övertyga besökarna om att även "fina" glasbruk (läs: Orrefors och Kosta) har producerat så folkliga vardagssaker som konserveringsburkar.
(Gunnar är noga med, och rätt har han, att det heter konservERINGSburkar, inte bara detdär okunniga/folkliga konserv-burkar.)

Dagens överkurs: flera bruk har också producerat ”inläggnigsburkar”. Skillnaden är att bruken inte garanterar att sådana burkar överlever en omgång i konserveringsapparatens värme. Ofta har de en märkning (bruksbokstav)IB – tex KIB, Kosta InläggningsBurk.