2017-03-19

Efter årsmötet

Igår hade vi årsmöte, i sista sekunden, som det visade sig.
- vi hade ju planerat att söka mera projektpengar från Riksantikvarieämbetet – som satte den 20:e som sista ansökningsdag.
Men vi, vi hade ju datumsatt vårt årsmöte betydligt tidigare, så vi fick fixa alltihopa på en gång: årsmöte, protokoll, konstituerandesammanträde, protokoll... ja, och så kaffe, förståss.

Den in-mejlade RAÄ-ansökan kom i alla fall i tid, pappersupplagan är i Postnords händer. (Håll gärna en tumme för att leveransen sker som den borde!)

Årsmötet (nå, konstituerandemötet) innebar att föreningen för första gången på länge nu inte har bara en ordförande (Nicke), utan även en vice ordförande (Hasse)! Som ny suppleant fick vi in Lasse (Gunnar avgick).

Föreningen har fått ny adress: Postnord har i sin vishet stängt boxarna, så nu har vi gatuadress igen, och dessutom nytt postnummer. Adressen är

Föreningen Glas i Hovmantorp
Parkgatan 1
365 42 Hovmantorp

Vi fick presenter också: Gunnar hade i gömmorna hittat både en Egon champagneflöjt (pantograferat) och ett dricksglas Lina (guillocherat). Det tackar vi för!
Nu ser vårt Elon-innehav ut såhär (flöjten till vänster)


Under dagen har den också kommit upp på hemsidan (scrolla ner och klicka vidare).

Lagom tills vi Bergdalingar kom till H-torp började det snöa... men när vi småningom kom hem hade krokusarna minsann vaknat:


Vi tar det som ett tecken på att en kan vistas i Sliperiet (äsch, museet menar jag ju) på torsdagseftermiddagarna i fortsättningen. (Men långkalsonger kanske inte sitter fel, i alla fall)

2017-03-17

Guillocheringsmaskinsmodellmottagning


Så kom den då, vår guillocheringsmaskinsmodell:


Den kommer (förhoppningsvis!) att göra tre olika mönster – här två av dem:


Vår modellmakare Anders Wallerius visar och pekar:


"Publiken" beundrar:


Nästa steg blev att sammanföra modellen med sin motor.
Motoraxeln behövde lite "fixning":


Sedan skulle kedjan på plats. (Alla som nå’n gång mekat med sin cykel har väl vid något tillfälle råkat ur för att ha satt en vridning i kedjan... men till slut gick det)


Under tiden hade Lasse kopplat elen på myntinkastet och motorn:


Till slut: med hjälp av Lasse kunde vi se att motorn fick hela grejen att röra sig:


För dagen nöjda med detta avslutade vi med att beundra Anders stiliga verktygslåda


för att senare återsamlas på Vickis Bistro i H-torp för en välförtjänt middag.
Tack, Anders W, för en stilig modell!

Kamrater: glöm inte att det behövs mera pysslande med både modellen och museet i stort innan turistsäsongen! Törs vi försöka hålla torsdagarna i Bergdala i fortsättningen, eller är det fortfarande för kallt?

En liten film, som i rörlig bilder visar vad stillbilderna ovan också visar:

2017-03-11

Några nya bilder på hemsidan:

Det är ju inte bara bloggen som behöver uppdateras - hemsidan måste ju också "få sitt".

Så idag har jag börjat mickla med den sidan som heter "våra glasföremål" - men uppgifterna om serviserna är ju ganska magra... Du som vet nå't mer: hör av dig!


2017-03-09

Åter i H-torps FH

Efter fyra torsdagar i Lessebo, på bibblan, och en i Kosta kändes det bra att vara "hemma" igen.

Med utgångspunkt i diverse fynd diskuterade vi tekniker...

Först ur var "Solros", till vilken serie vi hittade en form förra veckan (och K sedan hittade ett litet exemplar hemma av):


Hur var det nu den gjorts? … först ett anfång som bara hälldes över formen, sedan en delbar form för ”skaftet” med ett nytt anfång? Sedan kom Peter S – med hans hjälp kom vi överens om hur det var: ett enda anfång (med en duktig anfångare kunde ett räcka till tre såhär små solrosor), för själva blommorna – sedan hölls fotformen över de (fortfarande ”kladdiga” blommorna, nytt anfång hälldes i, fotformen flyttades osv.


De två vaserna är båda från Orrefors, centrifugerade. En är (säkert) en Johansson, modell Fleur – den andra är kanske också Johansson, isåfall Belle. (Så finns en liten liten skål/ljuslykta som också är centrifugerad, sign Orrefors. Den är för oss amatörer "lätt att förstå": godset är ungefär jämntjockt)
Den förmodade Belle blir svårare: bottnen är mycket tjock: hur kan en centrifug lämna så mycket glas kvar i botten?
Fleur är motsatsen: bottnen är tunnast i hela vasen, medan väggarna är ganska tjocka.

Liten diskussion om manuell centrifugering följde: även här behövs en duktig anfångare, men också en duktig centrifugskötare: hastigheten kan (måste) regleras efter hur en vill ha resultatet (tjock botten, tunnare väggar osv).

Sedan började vi diskutera kontinuerliga vannor: med en exakt inställd kontinuerlig vanna kan det tillverkas exakt likadana centrifugerade objekt utan att "beröras av mänsklig hand" (typiskt möjligt exempel är förmodade Belle).
Så hur fungerar då en kontinuerlig vanna? Lasse ritade och berättade:


Så gick diskussionen över på vanna (i ett försök att vara lustig: "digital" vanna?) kontra degelugnar och deras respektive uppvärmning(ar). Fler skisser:


Slutligen kom vi till (madeira?-)glaset, inköpt i veckan för hela 55 kr på Stadsmissionen i Sthlm:


Det är i alla fall etsat, mha en plåt vi äger – så vi förmodar en Kosta-tillverkning.

2017-03-03

Guillocheringsmaskinsmodellen rör sig!

Idag har vi fått en film från vår modellkonstruktör - jag tar mig friheten att publicera den här.
(Anders, jag hoppas det är ok?!?)



(skulle det inte funka, så finns här en länk)

Rörelsen till höger kommer att ge ett "allagreck" (ibland stavat som à la greque) - en enkel meanderslinga:


Heldag i Kosta

Redan vid 11 träffades några av oss i hyttan, för att gå vidare mot Långholmen.
Men innan dess hann jag se nå’t stort och förmodligen nytt:


Nå, Långholmen: när vi hittade en dörr där nyckeln passade försåg vi oss med pannlampor och ficklampor – det behövdes.
Vi lyckades ta oss igenom diverse "bråte", förbi juldekorationerna, förbi div annan "bråte" – och där var den!
Den vertikala pantografen stod verkligen där, tillsammans med diverse lådor med diverse innehåll (gamla sladdar, till exempel). Intill panton fanns även en liten guillocheringsmaskin. En del av lådorna innehöll typiska (hoppas vi) g-maskinskugghjul.
Många bilder, inga av dem särskilt beskrivande:



Tyvärr ser det ut som om en-och-annan detalj är trasig, men det ska vi väl kunna ordna!

Pantografens fotavtryck bör vara ca 1.5 m x ca 1 m, lite svårt att säga därinne i röran.

På väg ut genom den dörr vi kom in i fanns där ännu en guillocheringsmaskin, minsann:


Det bästa kommer sist: den lilla g-maskinen står precis innanför en dörr, panton står strax bredvid. Vi stack ut en liten flagga för att kunna lokalisera dörren utifrån:


Eftersom vi nu hade nyckel, provade vi den i övriga lås – den passade i gaveldörren också. Självklart gick vi in där, och fann massor med formar från olika epoker: eluppvärmda järnformar, massor med grafitformar, flera lådor med olika reffelformar... till exempel en stor "Solros" (den färdiga är bra mycket mindre än denna form, man ändå).


En låda "Kosta honungsburkar":


Lasse och jag for vidare till Folkets hus, där vi provade den veckoliga sopplunchen (kan rekommenderas!) Där anslöt Bela, "Glas-Gösta" och Berne.


Mycket prat följde, bland annat om att Målerås troligen vid något tillfälle hade inte mindre än två pantografer – Berne hade en tydlig minnesbild av att ha sett dem tillsammans. När han hade frågat Mats J vart de tog vägen fick han svaret att de smälts ned och bland annat använts som råmaterial till MJs stora väggutsmyckningar. (Detta stämmer nästan med vad jag har hört av MJ: att de smältes ned och gjordes om till glasblås-formar. Och, varför inte, båda delarna?)

Vi tror också att vi har förklaringen till denhär konstiga grejen:

(som vi nog måste ta några bättre bilder på, nu när vi vet! - denna bild är från Strömbergshyttan hösten '15)

Gösta berättade att han utvecklat ett sätt att screentrycka reservaget direkt på glaset för stämpeletsning. Den största hemligheten torde vara reservagepastan – som fortfarande är hemlig – men resten av beskrivningen fick oss att känna igen dendär saken… Gösta får komma och identifiera den när det blir lite varmare!